Som ett underbart rus,som jag endå inte får full dos av
Känslostorming gånger 3000.Påverkas så jäkla lätt, så far allt omkring i mej.Endå är det så långt borta.Och jag vet att jag aldrig får känna dom känslorna precis som dom var igen.Därför hatar jag det,och det river som fan.Samtidigt älskar jag det,flashbacks till saker som var.Fast jag kommer aldrig dit igen
Kommentarer
Trackback
