Will you catch me when I fall?

Jag har fått det bekräftat för mej att jag har någon slags problem.Jag har saker jag måste ta itu med.Mej själv.Jag vet inte vem jag är,vad jag står för,hur jag är som person,vad jag behöver för att må bra,vad som gör mej arg.

Och en person sa att jag inte kan få hjälp av någon,utan det är bara jag som kan komma på det.Det är bara jag som kan veta.Men jag vet ingenting alls just nu.Jag vet inte alls var jag ska börja,vad exakt jag ska göra.Hur jag ska hitta mej själv.Jag tänker inte ens,och det är något jag alltid annars gör.Men det känns som en enda röra som ska redas ut men som jag inte vet början av.Hur fan ska jag då göra?Jag vill inte ha det såhär.Jag kan knappt dricka alkohol längre för då kommer allt upp,"problemen" och jag förstör för dom få vänner jag har. Men annars så är jag dyster och uppfattas som tråkig av alla.Kan inte man hjälpa mej på det viset att jag får veta hur dom som känner mej bäst säger hur jag är,det positiva och det dåliga? eller går det inte att hjälpa på det viset heller? Om jag skulle veta,så kan man förändra-Men egentligen handlar det inte om att förändra sig för att "passa in",utan att veta hur jag är,vad jag är.Men vissa saker måste också förändras.För att kunna vara men andra måste man kunna förändra dåliga saker till lite bättre.Jag har fått veta några.Men är det sådant jag ska börja med,ändra o se till att det hålls,se förändringen där först och sen gå vidare och försöka reda ut resten när jag och om, märkt att jag är kapabel till att förändra mej?

Jag tror på förändring.Så det är egentligen upp till bevis.Kan du hitta dej själv Casandra? Och kan man förändra sig?

Jag är så avundsjuk på alla,men problemet ligger ju i mej själv.Men jag vet ju hur jag skulle vilja vara.Lite hur jag vill att folk ska tycka jag är.Och det är ju tydligt att jag inte är något av det eftersom jag tänker den tanken.Men kan jag bli så? eller är det något jag absolut inte är,och inget jag isof ska bli heller,för att det då ändrar helt den person jag faktiskt är? Hur jag nu är.

Jag har inte en blekaste aning alls vad eller hur jag ska hjälpa mej själv.Jag vet bara att jag inte vill ha det såhär,eller må såhär.Jag vill ju leva.

Kommentarer
Postat av: Himo

Skulle säga att det eg. "bara" gäller att märka när man gör "fel"... Svälja stoltheten... och bita ihop tills det är bortvant... Har haft vad jag kan tänka mig vara kanske något liknande... Ställer nog upp på snack om det är så ^_^

2009-06-09 @ 07:09:07
Postat av: Jenny

Puss

2009-06-13 @ 10:07:47
URL: http://[email protected]

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0